blodkärlsvägar

Blodkärlsvägar beskriver de sammanlänkade blodkärl genom vilka blodet cirkulerar i kroppen. Vägarna består av artärer och arterioler som leder blod från hjärtat, kapillärer där gaser och näringsämnen byter plats med vävnaderna, samt vener och venoler som återför blod till hjärtat. Tillsammans bildar blodkärlsvägarna kroppens två kretslopp: det systemiska kretsloppet och det lungkretsloppet.

I det systemiska kretsloppet pumpas syrerikt blod från vänster kammare genom aorta till kroppens vävnader. Blodet färdas via större artärer, arterioler och därefter kapillärer där syre och näringsämnen lämnas till vävnaderna och koldioxid samt andra avfallsprodukter tas upp. Blodet samlas i venoler och vener som återför det till höger atrium via vena cava superior och inferior. I lungkretsloppet pumpas blodet från höger kammare genom pulmonalartären till lungorna, där det syresätts i kapillärerna. Det syrerika blodet återvänder genom lungvener till vänster atrium.

Kapillärer utgör den mest omfattande delen av blodkärlsvägen och har mycket tunna väggar som möjliggör utbyte mellan blod och vävnad. Artärer och arterioler är vanligtvis tjockare och mer elastiska, medan vener och venoler har tunnare väggar och ofta klaffar som motverkar backflöde.

Blodflödet regleras av tryckskillnader och motstånd i kärlen samt av lokal metabolism, nervsystemet och hormoner. Vid blockering kan blodkärlsvägar bilda alternativa rutter (kolateral blodförsörjning) och ny kapillärnätbildning kan ske vid behov (angiogenes).