betalningsautorisation

Betalningsautorisation är processen där ett betalningsförsök godkänns eller avvisas av den utfärdande banken eller av det betalningsnätverk som hanterar ett specifikt betalningsinstrument. Syftet är att verifiera att köparen har tillgång till medel eller kredit och att transaktionen kan genomföras.

Vid kortbetalning skickar handlaren en auktorisationsbegäran till en betalningsförmedlare (acquirer), som vidarebefordrar den till kortnätverket och till den utfärdande banken. Utfärdaren kontrollerar tillgängligt saldo, kreditlimit och bedömer risk. Ett godkännande returneras tillsammans med ett auktorisationsnummer; beloppet reserveras på kortet. En nekad auktorisation hindrar vidare betalning. Om godkänt kan köpet senare genomföras genom en capture, där beloppet faktiskt förs över och anspråket regleras i clearingen.

Auktorisationer används också i andra betalningstyper, inklusive banköverföringar och elektroniska plånböcker, men processen och riskhanteringen varierar beroende på instrument och regler.

Noterbart är att en auktorisation ofta är tidsbegränsad; om ingen capture genomförs inom giltighetsperioden upphör auktorisationen och reserverade medel frigörs. En snabb capture efter auktorisation minskar risken för att hållna medel hinner förfalla.

Regler och säkerhet spelar en central roll. I EU krävs under PSD2 stark kundautentisering (SCA) för elektroniska betalningar, och många betalningsflöden använder 3-D Secure som extra skydd. Hantering av kortdata kräver ofta efterlevnad av PCI DSS.