beslutningslinjer

Beslutningslinjer avser systemet för myndighet och ansvar när beslut fattas inom en organisation, ett projekt eller offentlig förvaltning. De preciserar vem som har befogenhet att godkänna, avslå eller ändra förslag, samt vägarna för eskalering när beslut överskrider delegerade gränser.

De består vanligtvis av delegering av beslutsbefogenheter, eskalationsvägar, kriterier för godkännande, krav på dokumentation och tidsramar. I praktiken visualiseras de ofta som en delegeringsmatris eller en beslutsstruktur som kopplar beslutsformer till ansvariga personer eller roller. De kompletterar styrningsramverk och riskhantering genom att tydliggöra ansvar.

Mål och effekter: Att skapa tydlighet och snabbhet, minska osäkerhet, säkerställa konsekvens och ge en spårbarhet i beslutsprocessen. De hjälper till att särskilja rutinmässiga, lågriskbeslut från strategiska eller högriskbeslut som kräver senior auktorisation. De stödjer också efterlevnad av lagar och interna riktlinjer.

Implementering: innebär att berörda aktörer är involverade, kartläggning av nuvarande processer, definiering av behörighetsgränser och formell dokumentation. De bör integreras i processflöden och informationssystem och ses över regelbundet för att spegla förändringar i organisationen eller riskbilden. Utbildning krävs ofta.

Exempel: upphandlingsbeloppsgränser, projektsstyrning, förändringshantering, budgetbeslut, medicinska eller säkerhetskritiska sammanhang där regleringar styr beslutsrätten.

Se även: delegering av myndighet, RACI, beslutsmatris, bolagsstyrning, riskhantering.