batteriladdning

Batteriladdning är processen att återföra elektrisk energi till ett uppladdningsbart batteri genom att mata en elektrisk ström i det. Laddningen styrs av batteriets kemiska sammansättning, spänningsgränser och temperatur. Den utförs vanligtvis med ett laddare och ofta ett batterihanteringssystem (BMS) som övervakar cellernas tillstånd och skyddar mot fel.

Vanliga laddningsmetoder är konstant ström (CC) tills batteriet når en förutbestämd spänning, följt av konstant spänning (CV) för att toppa cellerna. Vissa batterier används i flera steg eller snabbare laddning. Litiumjonbatterier har oftast maxspänning cirka 4,2 V per cell; andra kemier kan skilja sig och påverka laddningens varaktighet och värmeutveckling.

Laddningsfaserna är ofta bulk, där strömmen är hög; absorption eller konstant spänning, där spänningen hålls konstant och laddningen avtar; och underhållsladdning (float) för vissa system. Bly-syrabatterier kan kräva ventilation och särskild underhållsladdning. Lithium-ion kräver strikt övervakning av spänning och temperatur och begränsad laddström. BMS övervakar spänning, ström och temperatur och avbryter laddning vid faror.

Säkerhet och god praxis innebär att använda rätt laddare för batteriets kemi och tillverkarens specifikationer, undvika extrema temperaturer och överladdning, samt följa rekommenderad laddningstid och driftsinstruktioner. Effektiv laddning minskar energiförluster och förlänger batteriets livslängd.

Batterityper inkluderar bly-syrabatterier, litiumbaserade celler (Li-ion, LiFePO4), nickelbaserade (NiMH) och andra tekniker som solid-state under utveckling. Laddningsinfrastrukturen sträcker sig från hemmaladdare till snabbladdning för elfordon och större energilagringssystem, där standarder och återvinning är viktiga delar i hela livscykeln.