ansiktsnerve

Ansiktsnerven, eller nervus facialis (CN VII), är den sjunde kranialnerven. Den har främst motorisk funktion till ansiktsmusklerna och bidrar även till smak och parasympatisk innervation. Den motoriska kärnan finns i pons; nervens fibrer färdas tillsammans med nervus intermedius, som bär smak- och parasympatiska fibrer. När nerven lämnar hjärnstammen bildas den i meatus acusticus internus och fortskrider genom canalis facialis i temporalbenet innan den lämnar skallen genom foramen stylomastoideum och når ansiktet. Här avger den de fem större grenarna som står för ansiktsmuskulaturen: temporal, zygomatisk, buccal, marginal mandibular och cervical. Mindre grenar innerverar även stapedius-muskeln i örat och andra ansiktsstrukturer.

Funktion: motorisk innervation av ansiktsmuskulaturen, vilket möjliggör uttryck som leende och blinkning. Smaksensorik förs från anteriora två tredjedelar av tungan via chorda tympani. Den parasympatiska delen förs till tårkörtlarna och spottkörtlarna; via greater petrosal-nerven till pterygopalatine ganglion för tår- och näsöverskott samt via chorda tympani till submandibular- och sublingualkörtlarna.

Klinisk betydelse: skada på ansiktsnerven kan ge ansiktspares (facialispares), exempelvis Bell’s palsy. Om skadan är proximal till grenarna som chorda tympani kan smak och salivproduktion påverkas; skada kan även bidra till hyperacusis genom påverkan på stapedius-muskeln.