acceptorbegreppet

Acceptorbegreppet är ett allmänt begrepp som beskriver en enhet som tar emot eller accepterar något inom en process. Den exakta betydelsen varierar mellan olika discipliner, men kärnan är att en acceptor är mottagaren eller villkoret för att en överföring eller ett avtal ska anses vara fullbordat.

Inom kemi och biologi används begreppet ofta för ämnen som tar upp elektroner i redoxreaktioner. Elektronacceptorer är ämnen som får elektroner när en annan substans oxideras. Vanliga exempel är syre i aerob respiration och nitrat eller sulfat i olika anaeroba processer. I sådana sammanhang är acceptorn en nödvändig del av energiomvandlingen eller biogeokemiska cykler.

Inom teoretisk datavetenskap används acceptor i betydelsen av en maskin eller ett tillstånd som bekräftar att ett givet indata följer ett visst språk. En acceptor kan vara en del av en deterministisk eller nondeterministisk automaton och definierar vilka inmatningar som accepteras som giltiga enligt maskinens regler.

I organisatoriska och administrativa sammanhang beskriver acceptorbegreppet ofta den part som tar emot ett erbjudande, en ansökan eller en protokollförd data. Acceptanskriterier anger när något anses vara godkänt, fullbordat eller giltigt, och de kan vara juridiska, regulatoriska eller formella.

Historiskt har termen utvecklats i olika fält för att fånga idén att något överförs till en mottagare och att en viss kondition uppfylls för att processen ska framskrida. Etymologiskt kommer ordet från latin acceptor, den som tar emot. See also: donor, recipient, acceptor-donor relation, redox, automaton.