acceptansnivå

Acceptansnivå är ett begrepp som används för att beskriva den nivå eller gräns vid vilken ett resultat, en produkt, en tjänst eller en process anses tillräckligt bra för att godkännas. Den fungerar som ett besluts- eller kriteriesätt: om utfallet når eller överträffar nivån anses det accepteras; annars vidtas åtgärder för att uppfylla kraven. Acceptansnivå kan vara kvantitativ, till exempel en andel fel per enhet, en maximal utsläppsnivå eller en specificerad sannolikhet, eller kvalitativ, till exempel att kravkriterier uppfylls enligt dokumenterade specifikationer.

I kvalitetsstyrning och leverantörskontroll kopplas acceptansnivån ofta till acceptansregler eller beslutsregler som avgör om en leverans godkänns, kräver omarbete eller avvisas. I sådana sammanhang sätts nivån ofta i kontrakt eller enligt standarder och används för att tolka provresultat och inspektionsdata.

I kontrakts- eller standardbaserade sammanhang definieras acceptansnivån i kravdokument, standarder eller policyer. Den används för att bedöma att mätningar, tester och riskbedömningar ligger inom acceptabla gränser och för att bestämma vilka åtgärder som krävs vid avvikelse.

Att fastställa en acceptansnivå innebär ofta avvägningar mellan kvalitet, kostnad och risk, samt anpassningar till mätningarnas osäkerhet och variation i processer. Den kan förändras över tid med ny kunskap, teknik eller ändrade krav.

Acceptansnivån är relaterad till begrepp som toleransnivå och gränsvärde, men fokuserar på beslutet att acceptera ett utfall inom givna ramar i praktiken.