Vattenkanalerna

Vattenkanalerna är artificiella vattenvägar som leds och kontrolleras för mänskliga ändamål. De används för att föra vatten mellan platser, fördela vatten i jordbruket, dränera låglänta områden, försörja städer med vatten, och ibland som farleder för vattenfart. Kanaler kan vara öppna sträckor eller slutenledda rörsystem och ingår ofta i större system för vatten- eller transportförvaltning.

Vattenkanaler delas ofta in i irrigationskanaler (för bevattning), dräneringskanaler (för bortledning av överskottvatten), vattenförsörjningskanaler (för kommuner och industrier) och navigationskanaler (för fartyg). I kust- och deltaområden används tidvattenkanaler och kanaler som regleras av dammar, vallverk eller slussar.

Design och konstruktion omfattar ofta inlopp och huvudkanal, sidokanaler och mätbara vattenstånd, samt sluicer, dammluckor, slussar eller växlar för att reglera vattenflödet. Kanaler byggs ofta med fodring eller dammning för att minska läckage och erosion. Underhåll inkluderar muddring, rensning av vegetation och kontroll av konstruktioner.

Vattenkanaler har historisk betydelse i många civilisationer, från befästa jordbrukssystem i Mesopotamien och Egypten till det romerska rena nätverk och senare nederländska och brittiska vattenförvaltningsprojekt. Under modern tid har kanaler bidragit till jordbrukets expansion, industriell utveckling och internationell handel. Miljöpåverkan, såsom habitatförändringar och vattenkvalitet, kräver ofta reglering och miljöhänsyn.

Se även: Kanal, Bevattning, Dränering, Sluss, Vattenkraft.