Tvåfasisbeslut

En tvåfasisbeslut, även känd som Two-Phase Commit (2PC), är en databasavtalsprotokoll som säkerställer atomicitet i distribuerade system. Atomicitet innebär att en transaktion antingen genomförs helt eller inte alls. I ett distribuerat system, där en transaktion kan involvera flera olika noder eller databaser, är det avgörande att alla deltagande noder antingen lyckas med sina delar av transaktionen eller att alla avbryter den.

Protokollet involverar en koordinator och flera deltagare. Processen inleds med att koordinatorn skickar en förfrågan till alla deltagare om att förbereda sig för att genomföra transaktionen. Under denna förberedelsefas gör deltagarna de nödvändiga ändringarna i sina lokala databaser men markerar dem som "pre-committed", vilket innebär att de är redo att sparas permanent men ännu inte är det. Deltagarna svarar sedan koordinatorn med antingen en "ready" eller "abort" signal.

Om koordinatorn får "ready" signaler från alla deltagare, skickar den ett "commit" kommando till alla deltagare. Deltagarna utför då de permanenta ändringarna och skickar ett "ack" meddelande tillbaka. Om däremot någon deltagare skickar en "abort" signal, eller om koordinatorn inte får svar från någon deltagare inom en viss tid, skickar koordinatorn ett "rollback" kommando till alla deltagare. Dessa deltagare återställer då sina lokala databaser till det tillstånd de var i innan transaktionen påbörjades.

Tvåfasisbeslut är effektivt men kan leda till blockeringar. Om koordinatorn kraschar efter att ha skickat "commit" kommandot men innan alla deltagare har mottagit det, kan deltagarna bli sittande i ett "prepared" tillstånd utan att veta om transaktionen ska genomföras eller avbrytas. Detta är en nackdel som har lett till utvecklingen av mer robusta protokoll.