Tröskelvärden

Tröskelvärden är värden för en variabel där ett övergångsläge uppstår eller där en effekt först blir märkbar. De fungerar som gränser mellan två beteenden eller tillstånd och används för att avgöra när en respons eller en åtgärd bör ske. Begreppet används inom många vetenskapsområden och i praktiska sammanhang där beslutsfattande baseras på mätdata.

I statistik och dataanalys används tröskelvärden som avgränsningar mellan positiva och negativa resultat, eller som avskärningsvärden i klassificering. Exempel är signifikansnivåer (p-värden) och beslutströsklar i klassificering. Valet av tröskel påverkar felfördelningen mellan falska positiva och falska negativa samt modellens precision.

I sensorik och psykometri används begreppet ibland som absolut tröskel (minsta stimulus som upplevs) eller differenströskel (skillnad som upplevs). Inom farmakologi och toxikologi används en tröskeldos där effekter börjar uppträda. Värdena är ofta kontextberoende och kan variera mellan individer och situationer.

Inom miljövetenskap och ekologi talar man om ekologiska trösklar eller tipping points där små förändringar i ett styrande samband leder till stora, ofta oåterkalleliga, skiften i ett ekosystem. Sådana gränser kan vara svåra att förutsäga och påverkas av samverkan mellan olika faktorer.

Inom teknik och signalbehandling används trösklar för att extrahera signaler ur brus, till exempel amplitud- eller energitrösklar som utlöser larm. Inom datorseende och bildanalys används också beslutströsklar i klassificering.

Tröskelvärden är överlag ofta kontextberoende och bör dokumenteras noggrant, eftersom de styr vilka observationer som räknas som giltiga eller relevanta i en given tillämpning.