Träslagsfördelning

Träslagsfördelning beskriver hur stor del av ett skogsområde eller ett bestånd som består av olika träslag. Den kan redovisas som andel av volym, andel av basal area eller andel av yta för varje art, och används för att beskriva vilken sammansättning ett skogsbestånd har. Träslagsfördelningen är en central beskrivning inom skogsbruk och skoglig ekologi eftersom blandningen av arter påverkar tillväxtförhållanden, träkvalitet, närings- och vattenbalans samt biologisk mångfald och motståndskraft mot skadegörare och klimatförändringar.

Vanliga mått är andel volym per art (mått i kubikmeter per hektar), andel basal area per art (kvadratmeter per hektar) och andel av totalt antal träd per art. I praktiken används flera mått tillsammans för att ge en heltäckande bild av hur dominerande eller underrepresenterade olika trädslag är i ett bestånd. Måtten kan följa upp över tid för att visa förändringar i träslagsfördelningen till följd av till exempel föryngring, avverkning eller naturlig succession.

Mätning av träslagsfördelning grundar sig vanligtvis i fältinventering där art, antal träd och ofta DBH mäts inom provytor. Från dessa uppgifter beräknas volym och basal area per art. Moderna metoder inkluderar också fjärranalys och LiDAR som kompletterar traditionella mått och bidrar till att uppskatta träslagsfördelningen över större områden och svåråtkomliga terränger.

Användningen av träslagsfördelning är central för skogsplanering, val av föryngrings- och avverkningsstrategier, och för att bedöma biodiversitet, risk bland olika arter och anpassning till klimatförändringar.