Tillväxtformen

Tillväxtformen, ofta kallad growth form på svenska, är en systematisk klassificering som beskriver växters allmänna växtsätt och hur de anpassar sig till miljön. Den används inom botanik och ekologi för att jämföra vegetation, förstå samhällens struktur och underlätta fältarbeten. En vanligt förekommande referensram i svenska sammanhang är Raunkiaers livsformer, som grupperar växter efter hur deras övervintrande knoppar är placerade i eller ovanför marken.

De viktigaste grupperna kan beskrivas ungefär så här: växter vars knoppar finns ovanför markytan under vintern; lågvuxna växter med knoppar vid eller nära jordytan; perenna örter med knoppar vid eller strax ovan jordytan; växter med underjordiska övervintringsorgan som lökar eller knölar; samt årliga växter som övervintrar som frön och har en kort livscykel.

Tillväxtformen används bland annat vid vegetationsteknik, habitatklassificering och klimatforskning för att analysera hur växter svarar på olika miljöförhållanden. Den är en funktionell klassificering och inte en strikt taxonomisk indelning, vilket innebär att övervintringsstrategier kan variera inom och mellan arter beroende på biotop och klimat. I svenska floror träffar man ofta kopplingar mellan växtsätt och geografi: exempelvis är många gräsarter nära marken och anpassade till korta övervintringsperioder i tempererade zoner, medan alpina växter ofta är låga och närmast marken.