Tilltalsnamn

Tilltalsnamn är den namnform som används när man tilltalar en person direkt i tal eller skrift. I svensk terminologi omfattar tilltalsnamn oftast personens förnamn eller ett vardagligt smeknamn som används i direkta samtal. Det är alltså inte personens juridiska eller fullständiga namn, utan det namn som används i närvaro eller i direkta tilltal.

I svenska sammanhang saknas ett särskilt nytto- eller grammatisk fall för tilltalsnamn; namnet står oftast i samma form som i referenssammanhang. Tilltalsnamn betonas genom tonalitet, kontext och interpunktion (till exempel i skrift där direkt tilltal vanligtvis avses med kommatecken, som i "Anna, kom hit"). Valet av tilltalsnamn speglar ofta relationen mellan talaren och mottagaren: närhet och informellitet i vänskap eller familj används vanligen med förnamn eller kärleksfulla smeknamn, medan formell kontakt ofta sker via titel och efternamn istället.

Former och variationer av tilltalsnamn kan inkludera diminutiva former eller smeknamn som uppstår ur ordet eller namnet (till exempel "Anna" → "Anni" eller "Anna-Lena" i vardagligt tal). Smeknamn och tilltalsnamn kan också uttrycka kön, ålder eller social ställning beroende på kontext. Det svenska språket använder därutöver titlar som "herr" eller "fru" i mer formella tilltal, där efternamn eller titulering används i stället för ett tilltalsnamn.

Se även: namnbruk, titlar, tilltal och vokativ.