Teckningsrätterna

Teckningsrätter är rättigheter som ges till aktieägarna i samband med en nyemission, med syfte att låta ägarna teckna nya aktier i bolaget till ett förutbestämt pris. Genom teckningsrätterna kan ägarna bibehålla sin ägarandel i proportion till sitt nuvarande innehav. Teckningsrätterna är vanligtvis föremål för handel på börsen under en begränsad tidsperiod innan de löper ut.

Så fungerar teckningsrätter: En nyemission specificerar ofta en teckningskurs och ett teckningsförhållande, till exempel 1:5, vilket betyder att fem teckningsrätter ger rätt att teckna en ny aktie till det angivna priset. Varje aktieägares innehav ger ett antal teckningsrätter. Om ägaren väljer att inte använda rättigheterna kan de i de flesta fall säljas eller löpa ut när tiden går ut. Att teckna nya aktier innebär vanligtvis en kraftig upplagsförändring i bolagets kapitalstruktur, medan handeln i teckningsrätter ofta speglar skillnaden mellan det uppgivna teckningspriset och det aktuella marknadspriset.

Värde och handel: Teckningsrätterna handlas separat från aktierna före teckningsperiodens slut. Deras pris speglar bland annat tiden kvar till utgångsdatumet och skillnaden mellan marknadspriset och teckningskursen. Om marknadspriset ligger ovanför teckningskursen behåller rättigheterna ett visst handelsvärde; annars faller värdet nära noll när förfallodatum närmar sig.

Risker och effekter: Huvudfördelen är möjlighet att behålla proportionaliteten i ägandet och undvika onödig utspädning. Risken är att om företaget inte utvecklas väl eller om teckningskursen är högre än marknadspriset, kan teckningsrätterna bli värdelösa. Utspädningseffekter beror på emissionens storlek och villkoren för teckningsrätterna.