Spärrkameror

Spärrkameror är kameror som används vid automatiska spärrar eller grindar för att övervaka tillträde till ett område och ibland för att kontrollera betalning eller behörighet. Kameran fångar bilder eller video av fordon eller personer som passerar när spärren regleras av ett kontrollsystem. I många fall är bilden kopplad till en registreringsnummerläsare eller annan identifikation så att spärren kan öppnas automatiskt om behörighet finns.

De flesta spärrkameror arbetar tillsammans med sensorer i själva spärren och med ett program som tolkar bilderna. Vanliga funktioner är registrering av tidpunkt, fordonets registreringsnummer och spärrens läge (öppen/stängd). Systemen kan också lagra uppgifter för senare fakturering, övervakning eller säkerhetssyfte. Exempel på teknik som används är bild- och videoinspelning, ljus- eller IR-belysning för nattarbete och licens- eller personsökning via anslutna databaser.

Användningsområdena för spärrkameror är många. De används i parkeringsanläggningar för att registrera in- och utpassering, i accesskontroll vid byggnader eller anläggningar medbegränsad yttre åtkomst, samt vid in- och utfart på logistik- och industriområden. De förekommer också vid vissa väg- och tullanläggningar samt vid kollektivtrafikmiljöer där tillträde eller färdväg kontrolleras. I Sverige används spärrkameror i liknande sammanhang, ofta i kombination med avgifts- eller behörighetsystem och som stöd för säkerhet och ordning.

Behandling av bilder och uppgifter regleras av dataskyddslagar som GDPR. Bevarandet av data ska vara begränsad till vad som är nödvändigt för ändamålet, och det ska finnas informationsskyltning om övervakning samt rutiner för åtkomstbegränsning och borttagning av uppgifter vid behov.