Sköldknoppning

Sköldknoppning är en ympmetod inom fruktodling där en knop från en moderplanta överförs till en rotstock i form av en sköldbarkenhet som inkluderar knopen. Metoden används främst för äppel- och päronträd, men kan även tillämpas på vissa stenfrukter. Den är snabb, kräver lite material och lämpar sig särskilt för unga plantor där barken är lätt att lyfta från träet.

Tillvägagångssättet kräver att barken kan lossna från träet utan att skadas, vilket oftast sker när växten är aktiv och barken slips (våren till försommar). Ett sköldstycke tas från moderplantan: det är bark med en knop i mitten, cirka 2–3 cm brett och 1–2 cm högt, och innehåller cambium. På rotstocken gör man ett T-formigt snitt i barken: ett litet horisontellt snitt överkanten och ett stycke uppåt för att skapa en barkflik. Den sköldformade barkbiten förs in under barkfliken så att kambium från skölden ligger mot kambium på rotstocken. Skölden placeras med knopens riktning uppåt och fastsätts noggrant med ymptejp eller gummiband så att den hålls på plats och inte torkar.

Eftervård är avgörande för framgången: håll området fuktigt och skyddat från starkt solljus, kontrollera att knoppen börjar växa och att tejpen inte förväxlas med vävnad. Tejpen lämnas vanligtvis på i cirka två till tre veckor eller tills det nya skottet växer klart. Sköldknoppning ger snabb etablering av nya kultivarer och används ofta när man vill förbli nyckfull underhåll av fruktodlingar.