Sjöbäddar

Sjöbäddar är bottnarna i insjöar och andra sötvattenkroppar där sediment och underlaget utgör livsmiljö för bentiska organismer. De växlar mycket i karaktär beroende på djup, näringstillgång, syrenivåer, sedimentets typ och vattenrörelser. I sjöar delas sjöbäddarna ofta mellan mjuka bottnar av silt, lera och gyttja, sandiga eller grusiga bottnar samt hårdare bottnar där sten eller klippor dominerar. Litoralzonen nära land kan vara särskilt rik på vegetation och organismer, medan profundal eller djupare zoner ofta har annorlunda sammansättning och ofta lägre syre.

Biotiska samhällen på sjöbädden består av bentiska organismer som sjömaskar, små kräftdjur, olika blötdjur (snäckor och musslor), skalbaggar och andra invertebrater, samt fiskarter som hämtar föda eller lägger rom där. Däggdjurs- och fiskarter som vistas i sjöbäddens närhet utnyttjar denna miljö som födoråd, gömställe och uppväxtområde. Näringsämnen och organiskt material som avsätts på bottnen driver näringsväven och bidrar till kol- och näringsomsättning i sjön.

Påverkan och bevarande: Sjöbäddarnas struktur och mångfald påverkas av mänskliga aktiviteter som övergödning, sedimentation, muddring, vattenföring och introduktion av främmande arter. Föroreningar och klimatförändringar kan minska syretillgången och förändra bottnarnas sammansättning. Bevarandefokus ligger i att minska näringsläckage, bibehålla variation i bottnens struktur och minska störningar samt att övervaka bottendjurens mångfald som indikatorer på sjöns ekosystemhälsa. Metoder för studier inkluderar bottenprover med grabbar eller coreprov samt undersökningar av biomassa och artsammansättning för att bedöma sjöbäddarnas tillstånd.