Signalkvalitetsmätning

Signalkvalitetsmätning är processen att kvantifiera kvaliteten på en överförd eller mottagen signal i ett kommunikationssystem. Genom att mäta och analysera relevanta parametrar kan operatörer och användare bedöma hur väl tjänsten uppfyller krav på tillförlitlighet, hastighet och användarupplevelse. Mätningarna kan genomföras i fält, i laboratoriemiljö eller i realtid i nätverket och används för att planera, verifiera och felsöka nätverk.

Vanliga mått inkluderar mottagen signalstyrka (RSSI) eller signaleffekt, signal-till-brus-förhållande (SNR), och i cellulära system även SINR (eller CIR). I digitala system följs ofta Modulation Error Ratio (MER) och bitfelhastighet (BER) eller blockfelhastighet (BLER). I mobilnät används teknikspecifika mått som RSRP, RSRQ och SINR. En hög kvalitet innebär normalt lägre brus och interferens samt stabilare modulationskoder.

Metoder och verktyg inkluderar fältmätningar med testutrustning, drivdetestning, loggning av prestanda, spektrumanalysatorer och nätverkstestare, mjukvaruapplikationer för SDR eller nätverksövervakning samt protokollanalys. Mätdata används för nätverksdimensionering, funktionell verifiering, servicekvalitetsarbete och felutredning.

Signalkvalitetsmätning är avgörande i telekommunikation, Wi‑Fi och satellitkommunikation för att garantera användarupplevelse, prestanda och effektiv resursutnyttjande. Standards och riktlinjer från ITU och 3GPP samt interna nätverkspolicyer vägleda hur mätningar utförs, rapporteras och tolkas.