Satssamband

Satssamband är den lingvistiska termen för hur satser kopplas samman i en större syntaktisk enhet. Det beskriver relationen mellan en eller flera satser i en mening och hur de påverkar varandra i betydelse och struktur. Satssamband kan delas in i två huvudkategorier: samordning och underordning. Vid samordning bildas en konstruktion där två eller flera huvudsatser är jämbördiga, till exempel genom konjunktioner som och, men eller eller: Han kommer hem, och hon går ut. Vid underordning bildas en sats som är beroende av en annan sats, till exempel Hon reste hem eftersom hon var trött. Underordnade satser kallas ibland bisatser, och samordnade satser kallas ofta huvudsatser.

Konjunktioner och relativa pronomen är vanliga markörer för satssamband. Koordineringskonjunktioner binder huvudsatser; underordnande konjunktioner som att, eftersom, när, om anger vilken typ av relation som finns. Relativa pronomen som som, vilken kopplar samman satser i relativa konstruktioner.

I svenskan påverkar satssambandet också ordningen i satsen. I huvudsatsen är verbet ofta i andra positionen, medan en bisats vanligtvis placerar verbet längst bak i satsen. Komplexa satser kan innehålla flera nivåer av samordning och/eller underordning och därmed nyansera betydelsen och tonfallet.

Exempel:

- Jag läser boken och hon skriver ett brev.

- Hon gick hem eftersom hon var trött.