Sanddynor

Sanddynor är sandbankar och höjdformer som uppstår där vinden kontinuerligt förflyttar sand över markytan. De förekommer främst i kustnära områden, i ökenlandskap och i torra inlandslägen där sandtillgången är stor och marken inte hålls av växtlighet. Sanddynor fungerar som ett dynamiskt landskapskomponent där både form och läge förändras över tid.

Den huvudsakliga processen är vindtransporten av sand i saltation, där sandkorn studsar längs jordytan, och i områden med starka vindar kan mindre korn flyttas upp i luften. När vinden bär med sig sand och marken luckras, byggs sand upp i små kullar som växer till dynor. Vindriktningens variation och mängden tillgänglig sand styr vilken form dynorna får och hur snabbt de migrerar.

Dynorna kan flytta sig flera meter per år under starka vindar. Växter och rotsystem kan stabilisera dynorna och minska deras rörelse. Dynorna fungerar också som habitat för särskilda djur- och växtarter och kan skydda inlandet mot kusterosion och stormar.

Humant bruk och bevarande: Sanddynor används för rekreation, särskilt i kustsamhällen, men är känsliga för trampning och fordon. Bevarandearbete inkluderar vegetationstäckning, sandstopp och tydliga gångvägar för att begränsa skador och erosion. I kustnära regioner används sanddynor som naturliga barriärer mot översvämningar och stormar.

Klimaeffekter och framtid: Klimatförändringar kan förändra vindmönster, sandtillgång och havsnivåer, vilket påverkar dynamiken hos sanddynor. Bevarande och återställning blir därmed viktigt för att bibehålla deras skyddande funktion samt deras ekologiska värden.