Röstlån

Röstlån är en term som ofta används informellt i svenska sammanhang för att beskriva lånearrangemang som påverkar rösträtten i ett bolag. I strikt rättslig mening finns ingen officiell produkt som heter röstlån, eftersom skuldebrev normalt inte ger rösträtt. Rösträtt i ett aktiebolag uppstår genom innehav av aktier; långivare har vanligtvis inga rösträttsrelaterade rättigheter om de inte också är aktieägare. I vissa transaktioner kan dock konverterbara lån eller avtal med särskilda villkor leda till att låntagaren eller långivaren får ökad eller reducerad rösträtt om skulden omvandlas till aktier eller om villkoren ger inflytande vid bolagsstämmor.

Sådana strukturer används av och till i samband med uppgörelser vid omstruktureringar, finansiering av förvärv eller refinansiering där kontrollfrågor står i fokus. De väcker frågor om transparens, likabehandling av aktieägare och risk för otillbörlig påverkan. Sverige reglerar dessa frågor bland annat genom aktiebolagslagen, bokförings- och finansmarknadsregler samt regler om offentliggörande av ägarstruktur och långivare med inflytande. Praxis varierar mellan bolag och jurisdiktion, och röstlån är ofta föremål för noggrann granskning i samband med due diligence.