Ribonukleotider

Ribonukleotider är nukleotider vars socker är ribos. De fungerar som byggstenar i RNA och spelar också centrala roller i cellers energi- och signaleringssystem. En ribonukleotid består av en ribos, en av fyra baser (adenin, guanin, cytosin eller uracil) och en eller flera fosfatgrupper som är kopplade till 5'-kolatomen. I celler förekommer de främst i formerna NMP (monofosfat), NDP (difosfat) och NTP (trifosfat), exempelvis AMP, ADP och ATP; GMP, GDP och GTP; CMP, CDP och CTP; UMP, UDP och UTP.

Struktur och jämförelse med deoxyribonukleotider: Till skillnad från deoxyribonukleotider innehåller ribonukleotider en hydroxylgrupp på 2'-kolatomen i ribosen. Detta ger RNA-molekylerna en annan kemisk egenskapsprofil än DNA, bland annat större hydrolysbarhet under vissa förhållanden.

Funktioner: Huvudfunktionen är som byggstenar i RNA, där de polymeriseras av RNA-polymerase till RNA-molekyler. Utöver detta fungerar vissa ribonukleotider som energi- eller signalsubstanser, exempelvis ATP och GTP som energibärare, samt cyclic AMP och cyclic GMP som sekundärsignaler. Vissa kofaktorer och coenzymer består också av ribonukleotid-delar, till exempel NAD+, NADP+ och FAD, som innehåller adenosin-nukleotidkomponenter.

Metabolism och biosyntes: Ribonukleotider bildas både via de novo-syntes och via salvagesystem. De olika poolerna av rNTPs och dNTPs måste regleras noggrant för att stödja RNA-syntes och samtidigt undvika obalans som kan påverka DNA-syntes och cellens metabolism. Ribonukleotidreduktasen omvandlar rNTPs till deoxyribonukleotider vid behov för DNA-syntesen.