RNAeditoinnin

RNAeditoinnin är en grupp posttranskriptionella processer som ändrar RNA-sekvensen i förhållande till DNA-mallen. Sådana redigeringar sker efter att RNA har transkriberats och kan påverka vilka proteiner som bildas, splicingmönster, RNA-stabilitet ochreglering av RNA-läsning. Denna mekanism bidrar till att utöka det funktionella proteom och den regulära mångfalden i celler utan att ändra DNA-sekvensen.

De vanligaste redigeringstyperna är adenosin till inosin (A→I) redigering och cytidin till uridin (C→U) redigering. A→I-redigering utförs av ADAR-enzym i dsRNA-strukturer och inosin läses som guanosin av ribosomer och andra läsapparater, vilket kan förändra aminosyror i proteiner, splicing eller miRNA-bindning. C→U-redigering uppkommer hos vissa organismer via cytidindeaminaser som APOBEC-familjen och förekommer särskilt i mRNA i växter och i organeller som mitokondrier och kloroplaster. Utöver dessa finns särskild U→C-redigering i vissa växtarter.

Funktioner och betydelse uppträder i utveckling, nervsystemet och immunförsvaret. Exempelvis är redigeringen av GluA2-subenheten i glutamatreceptorn avgörande för jonkanalens permeabilitet, medan redigering av 5-HT2C-receptormRNA påverkar serotoniner och beteende. Redigering kan också reglera splicing och miRNA-målkanaler. Variation i redigering mellan vävnader och arter har kopplats till utvecklingsprocesser, neurologiska tillstånd och cancer.

Upptäckt och forskning baseras normalt på RNA-sequencing och jämförelse med genomiska referenser för att särskilja redigering från genetiska varianter och tekniska fel. För närvarande utforskas terapeutiska tillämpningar där artificiell RNA-redigering riktas mot specifika mål att korrigera sjukdomsrelaterade RNA-sekvenser, även om leverans, specificitet och säkerhet fortfarande är utmaningar.