Pulverlackering

Pulverlackering är en ytbeläggning där torrt pulver av polymer sprids och appliceras på metalldelar som är jordat. Partiklarna laddas elektrostatiskt och fäster till ytan innan de smälter och bildar en jämn, hård beläggning vid uppvärmning.

Processen börjar med ytförberedelse: rengöring och avfettningsarbete samt eventuellt fosfatering eller konverterande ytbehandling. Pulveret appliceras med elektrostatisk sprutning eller triboladdning, och överskottet kan återvinnas. Delarna upphettas sedan i en ugn till cirka 180–200 °C så att pulvret smälter, flödar och härdar.

Vanliga pulverbaser är epoxy, epoxy/polyester-blandningar, polyester, polyurethane och akryl. Slutresultatet kan få olika färger, glansgrader och egenskaper som textur. Filmens tjocklek brukar ligga mellan cirka 40 och 120 mikrometer, vilket ger god slitstyrka och korrosionsskydd utan överdriven vikt.

Ytförberedelse och val av behandling påverkar vidhäftning och korrosionsskydd. Vanliga steg är rengöring och avfettningsarbete följt av ytbehandling som fosfatering eller konverterande behandling. Vissa processer regleras när det gäller användning av krombaserade behandlingar av miljö- och hälsoskäl.

Fördelarna med pulverbeläggning inkluderar hög slitstyrka, bra korrosionsskydd och minskat behov av organiska lösningsmedel, eftersom överskottet kan återvinnas. Begränsningar innefattar att föremålet vanligtvis måste vara elektriskt ledande eller ordentligt jordat, samt behov av ugn och längre produktionstider. Den används ofta för bil- och vitvaruindustri, bygg- och arkitekturelement samt metallmöbler.