Processfärger

Processfärger är de fyra standardfärgerna som används i färgtryck för att återge bilder genom fyrfärgsekvensen cyan, magenta, gul och svart (K). De används i en subtraktiv färgmodell där varje tryckt lager minskar mängden vitt ljus som reflekteras, och genom olika täckningar kan en bred palett av färger uppnås.

Genom att variera täckningen av varje färg reproduceras bilder med hög färgmättnad och nyansrikedom. Färgområdet är dock begränsat till de fyra färgerna, och vissa nyanser ligger utanför gamuts som kräver spotfärger eller specialblandningar för exakt matchning.

Processfärger används främst i offset- och digitaltryck för livfull återgivning i trycksaker som tidningar, magasin och reklammaterial. Färgmatchningen styrs av färghanteringssystem och ICC-profilering, och de olika färgkanalerna regleras under tryckningen för att uppnå konsekventa resultat. Svart används för skärpa, djup och bättre gråskala samt för att minska mängden färg som blandas.

Jämfört med spotfärger har processfärger oftast bredare användning men exakt färgmatchning mot särskilda varumärkesfärger kan vara svårare. Spotfärger används när ett specifikt färgregister krävs, medan processfärger utgår från CMYK-separationer.

Vid företryck görs färgseparation där bilder delas upp i separata kanaler för varje färg, vilket resulterar i tryckplåtar för cyan, magenta, gul och svart. Den slutliga färgåtergivningen påverkas av underlag, tryckkvalitet och färghanteringen.