Plasmabaserad

Plasmabaserad beskriver något som baseras på plasma eller använder plasma som central komponent i processen eller funktionen. Plasma definieras som den fjärde aggregationstillståndet av materia där gasen är joniserad och består av fria joner, elektroner och neutrala partiklar i varierande tillstånd.

Inom industri och forskning används plasmabaserade processer i bland annat materialvetenskap och mikroelektronik. Exempel är plasmaenhanced chemical vapor deposition (PECVD) för tunna filmer och plasmaetsning för exakt borttagning av material. Plasmabehandling i ytförädling kan förbättra vidhäftning, ytkonduktivitet och funktionella skikt. Inom medicin studeras plasmas roll i sterilisation, sårläkningsstöd och kontrollerad vävnadsreaktion (plasma medicine). Plasmabaserad teknik har även varit viktig inom belysning och displayteknik.

Fördelar med plasmabaserade metoder inkluderar ofta hög reaktivitet vid relativt låga temperaturer, god konformitet vid komplexa geometrier och möjligheten att påverka ytor utan omfattande termisk belastning. Begränsningar består ofta i utrustningskostnader, komplex processkontroll och risk för skada på känsliga substrat samt behov av lämpliga miljö- och säkerhetsåtgärder vid användning av energirika plasma- eller gasfasreaktanter.

I bredare sammanhang hänvisar termen till forskning och industri som arbetar med plasma som verktyg eller medium, exempelvis inom ytforskning, energi och avancerad tillverkning.