Parisavtalens

Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal inom Förenta nationernas konvention om klimatförändringar (UNFCCC). Avtalet antogs vid COP21 i Paris i december 2015 och trädde i kraft den 4 november 2016 efter att tillräckligt många länder ratificerat det. Det utgör det centrala ramverket för globala klimatinsatserna efter Kyotoavtalet och syftar till att öka ambitionen i medlemsländernas insatser över tid.

Huvudmålen är att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att sträva mot att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C om möjligt, samt att stärka samhällens och länders förmåga att anpassa sig till klimatförändringar och att främja hållbar utveckling. Avtalet bygger på principen om gemensamt men olika ansvar (CBDR) och erkänner olika kapacitet och omständigheter mellan länder.

Nyckelkomponenter är nationella utsläppsbidrag (NDCs), där varje land själv formulerar och uppdaterar sina mål, samt ett transparensramverk som omfattar regelbunden rapportering av utsläpp och klimatarbete. En global stocktake genomförs vart femte år för att utvärdera samlade framsteg och avgöra hur uppgiften ska höjas framöver. Finansiering och stöd till utvecklingsländer utgör viktiga delar av avtalet, inklusive långsiktiga åtaganden om klimatfinansiering.

Avtalet saknar ett strikt rättsligt sanktionssystem för överträdelser; i stället betonas en facilitativ efterlevnadskommitté och ett kontinuerligt arbete för att höja ambitionen över tiden. Parisavtalet har därmed lett till bredare deltagande och kontinuerlig förhandling om hur globala utsläpp ska minskas.