Otolithorganen

Otolithorganen är en del av det vestibulära systemet i innerörat och registrerar linjär acceleration samt huvudets läge i förhållande till gravitationen. De två strukturerna består av utriculus och sacculus i vestibulen.

Inuti varje macula utriculi och macula sacculi finns ett sensoriskt epitel med hårceller vars stereocilier och kinocilium är förbundna med ett geléartat överlägg kallat otolitiskt membran. I membranet finns små kalciumkarbonatkristaller, otoliter, som ökar massan och gör att gravitationen samt linjära accelerationer påverkar hårcellernas mekanosensoriska respons effektivt.

När huvudet rör sig flyttas otoliterna relativt hårcellernas cilier och böjer dem, vilket ändrar hårcellernas membranpotential och ger receptoriska elektriska signaler. Signalerna överförs via vestibularnerven, en gren av nervus vestibulocochlearis (CN VIII), till hjärnstammen och cerebellum där informationen bearbetas för balans och kontroll av blickens stabilisering.

Utriculus är främst känslig för horisontell linjär acceleration och rörelser i det horisontella planet, medan sacculus huvudsakligen reagerar på vertikal acceleration och tiltningsrörelser i sagittalplanet. Otolithorganen skiljer sig från de semicirkulära kanalerna, som främst registrerar vinkelaccelerationsrörelser.

Störningar i otolithorganen, till exempel vid förflyttning av otoliterna till andra delar av innerörat, kan orsaka benign paroxysmal positional vertigo (BPPV), där huvudrörelser utlöser kortvarig yrsel. Behandling kan innefatta repositioneringsmanövrar för återplacering av otoliterna.