Offshorebankverksamhet

Offshorebankverksamhet avser banktjänster som tillhandahålls av banker placerade utanför klientens hemland. Verksamheten koncentreras ofta till jurisdiktioner med lägre skatt eller större finansiell sekretess och syftar till att möjliggöra internationell bankverksamhet över gränserna. Vanliga funktioner är konton i flera valutor, internationell betalningsverksamhet och kapitalförvaltning för kunder med globala ekonomiska intressen.

Kunderna är vanligtvis företag eller privatpersoner med gränsöverskridande behov. Tjänsteutbudet kan innefatta multi-valutakonton, cash management, offshore-strukturer såsom offshore-trusts eller holdingbolag, samt förvaring och förvaltning av tillgångar. Offshorebankverksamhet används också i samband med internationell rådgivning, skatte- och arvsplanering samt tillgångsskydd, under förutsättning att verksamheten följer tillämpliga regler.

Reglering och tillsyn innebär omfattande krav på kundkännedom (KYC) och bekämpning av penningtvätt (AML). Banker måste följa både nationell och internationell lagstiftning, inklusive automatiskt informationsutbyte och transparenskrav under FATF- och CRS-ramverken. Licensiering, tillsyn och samarbete mellan jurisdiktioner reglerar bankernas verksamhet, inklusive krav på verkliga ägare, riskbedömningar och efterlevnad.

Offshorebankverksamhet är inte per se olaglig; den kan ha legitima syften som finansiell diversifiering och strukturering. Problemen består i möjligheten till sekretessmissbruk och risker för penningtvätt och skatteundandragande. Modern reglering har ökat transparens och informationsutbyte mellan länder.