Offsettryckning

Offsettryckning är en tryckteknik där en bild först överförs från en tryckplatta till en gummiblankettskiva och därefter till underlaget, oftast papper.Bildområdet på plattan har färgattraherande egenskaper medan övriga ytor hålls fuktiga och avvisar färg. Genom denna indirekta överföring uppnås hög bildkvalitet och god produktionseffektivitet vid stora upplagor.

Principen bygger på planografi: färgen överförs i två steg via blanket-skivan. Plattan hålls i kontakt med en vattenbaserad dampning som gör icke-bildområdena våta och därmed oförmögna att ta upp färg. Färgen appliceras på plattan och överförs först till blanketytan och sedan till pappersarket, vilket ger en jämn färg över större ytor.

Historiskt utvecklades offsettryckningen under första hälften av 1900-talet och blev snart dominerande i kommersiell tryckning, tack vare möjligheten att använda samma platta för olika medier och uppnå konsekvent kvalitet. Framställningen har förbättrats med avancerade färgsystem, datorstyrd färgkontroll och effektivt dampsystem.

Användningsområdena är breda och inkluderar tidskrifter, böcker, reklamblad, kataloger och många typer av förpackningar. Det finns två huvudvarianter: bladoffset (sheet-fed), där varje ark trycks separat, och webboffset (web-offset), där ett rullband kontinuerligt trycks och används för prispressade massproduktioner som tidningar och kataloger. Modern offset används ofta tillsammans med olika typer av färger och härdare, inklusive UV-härdande system, beroende på krav på presshastighet och substrat.

Fördelarna innefattar hög bildkvalitet, flexibilitet, och låga kostnader per enhet vid stora upplagor. Begränsningar inkluderar höga startkostnader och längre uppsättningsperioder vid små upplagor samt behovet av kontinuerlig pressunderhåll och färgkontroll.