Människorrättsinstrumenten

Människorrättsinstrumenten är en samling internationella avtal och förklaringar som syftar till att skydda och främja mänskliga rättigheter globalt. Dessa instrument utgör grunden för det internationella ramverket för mänskliga rättigheter och definierar en rad rättigheter och friheter som alla människor bör åtnjuta oavsett ursprung, kön, religion eller annan ställning.

Centrala bland dessa instrument är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen 1948. Även om den inte är juridiskt bindande i sig, har den en enorm moralisk och politisk tyngd och har inspirerat otaliga nationella konstitutioner och lagar. Den följdes av två bindande pakter: Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Tillsammans med den allmänna förklaringen utgör dessa tre dokument den internationella rättighetsstadgan.

Utöver dessa grundläggande dokument finns det en rad andra specialiserade konventioner som adresserar specifika rättighetsområden. Exempel inkluderar Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT), och Konventionen om barnets rättigheter (CRC). Dessa instrument arbetar tillsammans för att skapa ett heltäckande skydd för mänskliga rättigheter och upprätthålls genom olika övervakningsmekanismer, såsom kommittéer som granskar staters efterlevnad.