Mononukleotider

Mononukleotider är nukleotider som består av en kvävebas, ett socker (ribos i RNA eller deoxyribos i DNA) och en fosfatgrupp. Denna fosfatgrupp gör att molekylen främst förekommer som 5'-monofosfat, vilket särskiljer mononukleotider från dinukleotider och polynukleotider som bildar DNA och RNA. En basisk uppdelning är mellan ribonukleotider (AMP, CMP, GMP, UMP) och deoxyribonukleotider (dAMP, dCMP, dGMP, dTMP). Det finns även cykliska nukleotider som cAMP och cGMP som fungerar som sekundära budbärare i celler.

Funktioner och betydelse

Mononukleotiderna utgör de grundläggande byggstenarna i nukleinsyror och därigenom kärnan i cellernas genetiska material. De fungerar också som metaboliska aktiva substanser och runtom i cellen ingår många olika mononukleotider i energiproduktion och biosyntes. Energibärarna i cellerna är ofta nukleotider med flera fosfatgrupper, såsom ATP och GTP, medan mononukleotiderna AMP, CMP, GMP och UMP kan fungera som intermediärer i nukleotidsyntes och fosforyleringsvägar. Cirkulära former som cAMP och cGMP fungerar som signalsubstanser och reglerar olika enzymatiska processer och jonkanaler.

Syntes och nedbrytning

Mononukleotider kan bildas via de novo-syntes eller via kvarvarande salvagevägar som återanvänder baser och ribonukleosider. Förbindelserna regleras av olika enzymer, inklusive nukleotidkinaser som fosforylerar nucleosider till mononukleotider och nuantativa fosfataser som hydrolyserar dem till nucleosider. Nedbrytning bidrar till återvinning av kvävebaser och socker för ny syntes.