Medskapelse

Medskapelse är en process där olika aktörer som användare, kunder, patienter, medarbetare och andra intressenter aktivt deltar som jämlika partner i design, utveckling och implementering av tjänster, produkter eller policyer. Genom att integrera kunskap från många perspektiv strävar medskapande efter lösningar som bättre möter behov, är mer användarvänliga och hållbara än traditionell design som sker i isolation. Begreppet används inom exempelvis sjukvård, kommunal verksamhet, utbildning och urban utveckling, särskilt i Sverige där offentliga aktörer ser medskapelse som en metod för innovation och förnyelse.

Metoder och arbetsformer inkluderar workshops, co-design-sessioner, prototypskapande, testmiljöer och levande labb. Facilitation och systematisk intressentkartläggning används för att säkerställa bred representation och hantera maktobalanser. Arbetssättet är ofta iterativt, med cykler av utforskning, idéutveckling och prototyper följt av användartest och revidering. Digitala verktyg och plattformar kan komplettera fysiska möten, särskilt i geografiskt spridda sammanhang.

Fördelar innefattar lösningar som bättre tillgodoser behov, ökat ägarskap och legitimitet, samt högre användbarhet och implementeringsgrad. Utmaningar inkluderar krav på resurser och tid, svårigheter att balansera makt och expertkunskap, samt risker kopplade till integritet och upphovsrätt. Etiska överväganden gäller att säkerställa inkludering, frivilligt deltagande och respekt för deltagares data.

Exempel på medskapelse inom vård och omsorg inkluderar utveckling av patientportaler, förbättring av vårdmiljöer och co-design av kommunala tjänster tillsammans med medborgare och yrkesutövare.