Medianöverlevnad

Medianöverlevnad är ett vanligt använt mått inom klinisk forskning för att beskriva hur länge patienter överlever efter en viss behandling eller tillstånd. Det definieras som den tidpunkt då hälften av patienterna i studien fortfarande lever. Medianöverlevnad används för att jämföra olika behandlingar eller prognostiska grupper och ger ett centralt mått på överlevnaden som inte påverkas av mycket långa uppföljningar hos en liten andel patienter.

Beräkning: Medianöverlevnad estimeras oftast från överlevnadskurvor som ritas med Kaplan-Meier-metoden. Den är den tid vid vilken överlevnaden sjunker till 50 procent. Om studien inte når 50 procents överlevnad under uppföljningen anges medianöverlevnaden som inte uppnådd (not reached) tills längre uppföljning finns.

Tolkning och nyanser: Medianöverlevnad ger en intuitiv bild av den typiska överlevnaden i en grupp, men den säger inget om hur överlevnaden varierar över tid eller hur resultaten utvecklas efter medianen. För att få en mer komplett bild används ofta andra mått i kombination, till exempel hazard ratio från Cox-regression, eller rapporter av överlevnad vid specificerade tidspunkter (t.ex. 1‑, 2‑års överlevnad).

Begränsningar: Medianen kan vara ofullständig om uppföljningen är kort eller om få patienter når 50-procents överlevnad, och censureringsmönster kan påverka uppskattningen. Den bör tolkas tillsammans med sammanhanget, studiedesignen och andra relevanta mått.

Användningsområden: vanlig inom onkologi, transplantation och andra områden där överlevnad är en central utfallsparameter. Relaterade mått inkluderar median progression‑fri överlevnad och olika tidsbestämda överlevnadsprocent.