Målgruppsorientering

Målgruppsorientering är en arbetsmetod där kommunikation, produkter eller tjänster utformas och anpassas efter specifika målgrupper. Syftet är att öka relevansen och påverkan genom att ta hänsyn till målgruppens behov, preferenser, värderingar och beteenden. Metoden står i kontrast till masskommunikation och bygger på att dela upp avsändare och budskap efter segment och sedan tala direkt till varje segment.

Grunderna innefattar identifikation av målgrupp(er) samt insamling av insikter om deras motiv, hinder och informationsbeteende. Vanliga dimensioner är demografi, geografi, livsstil och beteende, men även attityder och kunskapsnivå. Arbetet leds ofta av utveckling av personas och kartläggning av kanaler som målgruppen föredrar.

Processen brukar innebära följande steg: definiera målgrupper, samla data och analysera insikter, utveckla budskap, ton och innehåll samt anpassa erbjudanden och kanaler, testa via pilotkampanjer och analysera resultat, och slutligen justera strategin utifrån mätdata.

Användningsområden inkluderar marknadsföring, offentlig kommunikation, utbildning, hälsokommunikation och ideell sektor. Fördelar är ökad relevans, bättre engagemang och effektivare resursanvändning. Risker är stereotyper, exkludering av minoritetsgrupper och att man missar sekundära målgrupper om man inte ser till mångfalden inom segmenten.

Mätning sker ofta genom räckvidd, engagemang, konvertering och attitydförändring samt genom A/B-tester och uppföljande utvärderingar. Genom målgruppsorientering kan organisationer bättre anpassa budskap, kanaler och erbjudanden efter vad som fungerar för varje målgrupp.