Lågvinklig

Lågvinklig är ett svenskt adjektiv som används för att beskriva något som har eller uppfattas från en låg vinkel, särskilt inom fotografi och film. Denna term syftar vanligtvis på en bildruta där kameran är placerad under ämnet och tittar uppåt, i motsats till en högvinklad bild där kameran är placerad ovanför.

Inom film och fotografi används lågvinkliga bilder för att påverka hur tittaren uppfattar scenen. En lågvinklig vinkel kan förstärka känslor av makt, dominans eller heroism hos ett porträtterat subjekt, samtidigt som den kan framhäva arkitektur, texturer eller miljöers dramatiska storlek. Effekten beror på val av objekt, komposition och resterande filmiskt språk. I kritisk teori diskuteras lågvinklingen ofta tillsammans med andra kameratekniker och hur de formar tittarens relation till figurer och berättelsen.

Termen används främst inom bildframställning, men kan även förekomma i reklam, visuell design och digital media när man beskriver kameravänt vinkeln eller bildkompositionen. Förhållandet till andra vinklar är centralt i förståelsen av visuellt språk: en kontrast till höjdvinkel- eller över-nyckelpunkter används för att skapa variation och riktning i narrative eller estetiska syften. Etymologiskt är lågvinklig sammansatt av orden låg (låg) och vinkel (vinkel), och dess svenska användning är att beskriva vinkelns relativa position i relation till observatören eller motivet.