Läsbarhetsindex

Läsbarhetsindex är en måttstock som används för att bedöma hur lätt eller svårt en text är att läsa för en genomsnittlig läsare. Begreppet används inom publicering, utbildning och offentlig kommunikation för att jämföra texters läsbarhet och att anpassa språket till målgruppen.

I Sverige är LIX vanligt förekommande som läsbarhetsmått. LIX står för Läsbarhetsindex och beräknas vanligen som medellängden på ord per mening plus andelen långt ord (ord med sex bokstäver eller fler som andel av samtliga ord). Ju högre LIX, desto svårare anses texten vara. Andra index som används internationellt – till exempel Flesch Reading Ease och Flesch-Kincaid Grade Level – används ibland i svenska texter, ofta i adapterade versioner eller som komplement till LIX.

Användningsområden inkluderar att öka tillgängligheten i myndighetsdokument, läromedel och nyhetsmedier samt att vägleda redaktionell textbearbetning. Skolor och universitet kan använda läsbarhetsindex som ett steg i att anpassa undervisningsmaterial till elevers läsnivå. Textförfattare kan använda indexen som hjälp för att hitta en balanserad meningslängd och ett rimligt ordlängdsantal.

Begränsningar av läsbarhetsindexen finns i att de främst mäter yttre textegenskaper som meningslängd och ordlängd, inte innehåll, sammanhang eller läsarens förkunskaper. De tar också olika hänsyn till stavning, syntagm och textens struktur. Resultat kan variera beroende på språk, texttyp och urval av exempel. Därför används indexen bäst som jämförelseverktyg snarare än som enda mått på läsbarhet.