Lärandesätt

Lärandesätt betecknar hur en individ närmar sig lärande och vilka strategier, vanor och attityder som används för att förvärva kunskap. Begreppet omfattar kognitiva processer (hur information bearbetas och organiseras), metakognitiva färdigheter (planering, övervakning och reglering av sitt eget lärande) samt sociala och motivationella faktorer.

Ur ett praktiskt pedagogiskt perspektiv används olika ramverk för att beskriva och stödja lärandesätt, exempelvis självreglerat lärande, kollaborativt lärande, problembaserat lärande och erfarenhetsbaserat lärande. Det finns en bred förståelse för att människor växlar mellan olika strategier beroende på uppgift, kontext och kunskapsnivå. Lärandesätt kan innefatta studievanor som planering, målsättning, anteckningstekniker, repetition och användning av olika medier eller representationer.

Anpassning av undervisningen till elevers lärandesätt är vanligt i skolor och vuxenutbildning: variation i uppgifter, tydlig återkoppling, modellering av strategier och stöd för metakognitivt arbete. Samtidigt har idén om stabila, individuella lärandestilar kritiserats inom forskning, som visar att flexibla, kontextbaserade strategier ofta leder till bättre lärande än försök att kategorisera elever i förutbestämda stilar.

Sammanfattningsvis används begreppet lärandesätt för att beskriva hur lärande närmar sig och genomförs, med fokus på strategier, kontext och utveckling snarare än fasta personlighetsdrag.