Lavaströmen

Lavaströmmar är flöden av smält sten som rinner ut ur vulkaniska ventiler eller sprickor under ett utbrott. De färdas nedför sluttningar av gravitationen och bildar ofta nya landformer när de kyler och stelnar. Värme, kemisk sammansättning och lutning avgör hur de beter sig och hur snabbt de rör sig.

Väldigt stor variation finns i lava genom kemisk sammansättning. Basaltisk lava från oceaniska vulkaner är vanligtvis lågviskös och kan bilda breda, långsamt flytande strömmar med en slät yta som kallas pahoehoe. Högviskös felsisk eller ryolitisk lava rinner långsammare och bryts upp i grova, klippta ytor som kallas aa.

Flödena formas ofta i kanaler eller byggs upp frontar. Yttre skorpa stelnar samtidigt som det inre fortfarande flyter, vilket kan skapa lavatunnlar. Flödenas hastighet varierar från några meter per timme till flera meter per sekund, beroende på lutning och viskositet.

Konsekvenserna innefattar landskapsändringar, förstörda vegetation och infrastruktur i flödesbanan. Lava skapar ny jord och kan avskära områden under lång tid. Särskild uppmärksamhet ägnas vid närliggande bebyggelse under aktiva utbrott i platser som Kilauea i Hawaii och Etna i Italien.