Köksvärme

Köksvärme är den värme som uppstår i köket under vardaglig verksamhet, främst genom matlagning men också genom belysning, människor och användning av köksapparater. Denna värme påverkar inomhusklimatet och kan påverka både komfort och byggnadens energianvändning.

Huvudkällor är spis och ugn, samt köksapparater som fritös, mikrovågsugn och diskmaskin. Även varmvattentillförsel och stark belysning samt antalet personer i köket bidrar till värmeproduktionen. Värmen avges ofta till rumsluften men kan även ledas bort via ventilation eller byggnadens konstruktion.

Effekterna varierar med kökets storlek, isolering och ventilation. I små kök kan köksvärmen märkas som högre inomhustemperatur och ökad fukt under matlagning; i större kök med effektiv ventilation hanteras värmen bättre. Över tid påverkar köksvärmen elanvändningen och behovet av uppvärmning eller kylning.

Hantera köksvärmen med god ventilation som centralt verktyg. Köksfläktar eller frånluftssystem avlägsnar värme, ånga och lukt och kan kompletteras med värmeåtervinning för att minska energianvändningen. Placering av utrymmen, isolering och användning av energieffektiva apparater bidrar till att minska oönskad värmetillförsel. Vid varma dagar kan kylning behövas, men köksvärmen ses oftast inte som ett större problem i kallare klimat.

Kökets värmebelastning beaktas ofta i byggnadsplanering. Vid nybyggnad eller renovering beaktas termisk belastning, ventilation och energianvändning i energiberäkningar och i tillämpliga regler och standarder.