Kärnhastighet

Kärnhastighet, eller core speed, är ett begrepp som vanligtvis används i dator- och elektroniksammanhang för att beskriva hur snabbt en processor kärna kör. Det betecknas ofta i gigahertz (GHz) och syftar på frekvensen hos en enskild kärna. Begreppet används ofta i kontrast till total processorhastighet och skiljer mellan basal frekvens (base clock) och maximal tillåten frekvens (turbo eller boost).

Moderna processorer använder dynamisk frekvenssättning (DVFS) som justerar kärnhastigheten beroende på belastning, termisk design och strömförbrukning. Faktorer som påverkar kärnhastigheten inkluderar kylning, strömförsörjning, temperatur, processorets tillverkningsprocess och variationer mellan enskilda chips (så kallad silicon lottery). Högre kärnhastighet ökar i allmänhet instruktioner per sekund, men verklig prestanda bestäms också av minneshastighet, cachestorlek och typen av instruktioner som körs.

I specifikationer anges ofta både basfrekvens och turbo-/boostfrekvens för varje kärna, och ibland en maximal kärnhastighet över hela processorn. I flerkärniga arbetslaster kan kärnhastigheten variera mellan kärnor, beroende på hur belastningen fördelas och hur termisk begränsning uppstår. För användare är kärnhastigheten ett nyckeltal bland andra som påverkar spel- och applikationsprestanda, men den är inte ensam avgörande; effektivitet, termisk hantering och minnesbandbredd spelar betydande roller.

Termen används i svenskspråkiga tekniska sammanhang, särskilt kring konsument- och arbetsstationsprocessorer. Etymologi: kärna = core, hastighet = speed. Se även: klockfrekvens, turbo boost, DVFS, multikärnarkitektur.