Korsrefererade

Korsrefererade beskriver tillståndet eller processen när ett ord, begrepp, avsnitt eller objekt hänvisar till ett annat objekt inom samma text eller mellan texter. I en korsrefererad struktur byggs länkar mellan relaterade teman så att läsaren enkelt kan hitta ytterligare information eller kontext utan att söka överallt. Begreppet används inom forskning, publicering och informationshantering.

Användningen är vanlig i vetenskaplig litteratur, bibliotekskataloger, databaser och juridiska texter. Inom akademiska texter förekommer korsreferenser i form av “se nedan”, “se fig. 3”, “se även” eller fotnoter som leder till relevanta källor eller senare avsnitt. I databaser och metadata kopplas poster via korsreferenser mellan författare, ämnesord och relaterade artiklar. I lagtext och regler kopplas paragrafer och avsnitt genom hänvisningar som underlättar navigering och tolkning.

Mekanismerna för korsreferens kan vara fotnoter, slutnoter, in-text hänvisningar, hyperlänkar eller referenslistor. I digitala dokument används också dynamiska länkar och ontologier i semantiska databaser för att definiera och hitta kopplingar mellan begrepp. Att standardisera terminologi och använda kontrollerade vokabulärer underlättar interoperabilitet mellan olika system.

Fördelarna med korsrefererade material inkluderar ökad navigerbarhet, bättre orientering i komplexa texter, minskad duplication och förbättrad sökbarhet. Utmaningar finns i att hålla länkarna aktuella, undvika inkonsekvent terminologi och behålla nya referenser när dokument uppdateras.

Se även: korsreferens, hypertext, metadata, referenssystem.