Kornstorleksfördelningar

Kornstorleksfördelningar beskriver hur stor del av ett prov av partiklar som har en viss storlek eller mindre. De används inom geoteknik, jordvetenskap, sedimentologi och hydrogeologi för att karaktärisera jord- och sedimentprover samt för att förutsäga dränering, vattenhållande förmåga och mekaniska egenskaper hos materialet. Fördelningen redovisas oftast som andelen partiklar upp till olika storleksgränser och presenteras i en kumulativ passeringskurva eller som en frekvensfördelning. Vanliga referenser är Wentworth-skalan och phi-skalan, där mindre partikelstorlek motsvarar större phi-värden.

Mätning sker med olika metoder beroende på storleksspannet. Siktning används för grova fraktioner, hydrometri eller pipettmetoder för finare fraktioner och laserdiffraction för mycket små partiklar. Data kan transformeras till phi-skala eller presenteras som D10, D50 och D90, vilka anger kornstorleken vid olika passeringsnivåer. Geometrisk medeldiameter och geometrisk standardavvikelse är andra vanliga sammanfattningar.

Kornstorleksfördelningen påverkar jordens permeabilitet, vattenhållande kapacitet och kompression. För texturklassificering används andelarna av olika kornstorlekar för att avgöra om jorden är sandig, siltig eller lerig.

Naturliga prover uppvisar ofta lognormal eller multimodal fördelning, vilket speglar sedimentens historia och blandningar av material. Att beskriva och jämföra kornstorleksfördelningar kräver därför både kvantitativ analys och kontextuell geologisk kunskap.