Kopparsystemet

Kopparsystemet är en beteckning som används i historisk och ekonomisk framställning för att beskriva ett sammanhängande ramverk av produktion, reglering och ekonomi kring koppar som resurs och valutor. Det är inte ett enskilt organ utan ett beskrivande sätt att förstå hur koppar utvecklades till ett centralt inslag i statlig finansiering, handel och industriell verksamhet.

Historiskt hade koppar en särskild betydelse i Sverige under tidigmodern tid. Koppargruvor som Falun och andra platser levererade enorma mängder mineral, och staten använde koppar som finansieringskälla genom olika monopol, skatter och rätt till export. Världens kopparpris påverkade politiska beslut och samtidigt hur mycket koppar som lät sig skeppas och omsättas i någonting av ekonomiskt värde inom landet.

Strukturen i kopparsystemet innebar en kedja från gruvdrift och transport av malm till smältverk och raffinering, samt tillverkning av kopparprodukter och eventuellt kopparmynt. Statliga myndigheter kunde kontrollera produktion, disposition och tullar; privata gruvdriftsägare och handelsaktörer ingick i nätverk som styrde prisbildning och distribution.

Effekter av kopparsystemet var betydande för offentliga finanser, regional utveckling och arbetsmarknad, men också för miljö och sociala förhållanden i gruvområden. I modern forskning används termen ibland också som ett exempel på hur naturresurser och monetära system samspelar över långa tidsperioder. Se även kopparmynt, Falun gruva och metallhandel.