Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömning är en systematisk process för att identifiera, beskriva och bedöma de potentiella effekterna av ett föreslaget projekt, en policy eller en reglering. Den kan omfatta miljömässiga, sociala, ekonomiska och hälsorelaterade konsekvenser och används för att stödja beslut med bättre informationsunderlag.

Inom offentliga sammanhang används konsekvensbedömning ofta som beslutsunderlag för myndigheter och beslutande organ. Syftet är att tydliggöra vilka positiva och negativa följder ett förslag kan få, vilka alternativ som är rimliga att överväga, och vilka åtgärder som behövs för att mildra negativa effekter eller förstärka positiva.

Processen brukar innefatta flera steg: scoping där relevanta frågor definieras, fastställande av baseline (verkliga förhållanden), identifiering av effekter, bedömning av deras betydelse och osäkerhet, övervägande av olika scenarier, utformning av åtgärder och uppföljning samt samråd med berörda aktörer. Metoderna kan vara både kvalitativa och kvantitativa, inklusive kostnads-nyttobedömning och riskanalys.

Omfånget och krav varierar mellan länder och sektorer. I Sverige används begreppet ofta i samband med miljöfrågor och regleringsarbete, och kan kompletteras av dokument som miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kritik kan gälla osäkerhet i förutsägelser, risk för partiskhet och behov av tidigt och bredare samråd.

Se också miljökonsekvensbeskrivning och riskbedömning.