Konkurrencemarkeder

Konkurrencemarkeder är marknader där många köpare och säljare har begränsad möjlighet att påverka priset, och där priset i princip bestäms av utbud och efterfrågan. Den teoretiska modellen för dessa marknader kallas perfekt konkurrens; i praktiken uppfylls sällan alla kriterier, och marknader präglas ofta av olika grader av konkurrens eller avarier som leder till avvikande prisbildning.

Kännetecken för konkurrencemarknader inkluderar många aktörer, frihet att komma in och lämna marknaden, produkter som i huvudsak kan vara homogena eller mycket likartade, och information som gör att köpare och säljare agerar på marknadspriset. I en perfekt konkurrenssituation är företagen pristagare och kan inte själva påverka priset.

I verkligheten domineras många marknader av varierande konkurrensgrader. Perfekt konkurrens är ovanlig; vanligare är monopolistisk konkurrens, oligopol eller monopol. Detta kan leda till prisnivåer som över- eller underprissätter jämfört med vad en fullständigt konkurrensutsatt marknad skulle åstadkomma. Effekterna på välfärden beror på svagheter i konkurrensen men också på hur information och innovation fungerar i ekonomin.

Viktiga mått på konkurrens inkluderar koncentrationsindikatorer som CR4 och Herfindahl-Hirschman Index (HHI), samt pris- och vinstnivåer. Konkurrenspolitik syftar till att främja konkurrens genom kartellförbud, granskning av företagsfusioner och reglering av missbruk av dominerande ställning. I vissa fall krävs reglering av naturliga monopol för att uppnå rimliga priser och tillgång till tjänster.

Konkurrensarbete inbegriper balansen mellan att främja effektivitet och innovation och att skydda konsumenter, samtidigt som överdriven reglering kan hämma dynamisk utveckling.