Klätterväxter

Klätterväxter är växter som tar sig upp i höjd genom att fästa sig vid väggar, stödpinnar, spaljéer eller andra växter. De kan vara örtartade eller träiga och behöver vanligtvis ett stöd för att kunna växa uppåt och bilda längre skott.

Klättrandet sker på flera sätt. Många klättrande växter har stammar som tvinnar runt stödet. Andra använder klängorgan som tendriller eller klängroter som fångar upp stödet. Vissa arter fäster sig med adventiva eller luftrotter som klistrar mot ytan. Det finns även växter som klänger med blad eller bladpaletter som hjälper dem att hålla sig kvar.

Klätterväxter kräver oftast någon form av stöd och plats för att breda ut sig. De flesta trivs i ljus till halvskugga och i jord som är jämnt fuktig men väldränerad. För att odla dem används vanligtvis spaljéer, nät, stödstänger eller andra konstruktioner som växten kan få fäste vid. Även i behållare kan vissa arter klättra, men kräver regelbunden ombyggnad av stödet och större krukor.

Underhåll och beskärning är vanligt förekommande. Beskärning sker för att kontrollera höjd, forma växten, främja blomning eller fruktsättning och för att hålla växten i schack. Olika arter kräver olika beskärningsrutiner, men regelbunden omtanke hjälper till att hålla klätterväxter friska och estetiskt tilltalande.

Vanliga klätterväxter i svenska trädgårdar inkluderar murgröna (Hedera helix), klematis (Clematis), vindruva (Vitis vinifera) och humle (Humulus lupulus). Dessa representerar olika uppklättringsstrategier och erbjuder både säsongskontraster och struktur i plantersättningar.