Klimatförändringsanpassning

Klimatförändringsanpassning syftar på de åtgärder och processer som individer, samhällen och ekosystem vidtar för att hantera de faktiska eller förväntade effekterna av klimatförändringar. Detta innebär att man anpassar sig till nya klimatförhållanden för att minska sårbarheten och öka motståndskraften. Klimatförändringar kan leda till en rad olika effekter, såsom stigande havsnivåer, mer extrema väderhändelser som värmeböljor, torka, översvämningar och stormar, samt förändrade nederbördsmönster.

Anpassningsåtgärder kan vara av olika slag. De kan vara strukturella, som att bygga vallar för att skydda mot översvämningar eller att utveckla mer torktåliga grödor inom jordbruket. De kan också vara icke-strukturella, såsom att förbättra tidiga varningssystem för extremväder, utveckla nya lagstiftningar och planer för markanvändning, eller att öka medvetenheten och utbilda befolkningen om klimatförändringarnas risker och hur man kan anpassa sig.

Både individer och samhällen har en roll i klimatförändringsanpassningen. Individer kan anpassa sig genom att till exempel se över sin energianvändning, sin bosättning och sina transportvanor. Samhällen, inklusive regeringar, kommuner och organisationer, har ett större ansvar för att skapa strategier och genomföra storskaliga anpassningsprojekt. Syftet med anpassning är inte att stoppa klimatförändringarna, vilket är målet för utsläppsminskningar (mitigation), utan att leva med och hantera de konsekvenser som redan sker och som kommer att fortsätta ske. Ett framgångsrikt anpassningsarbete bidrar till att skydda liv, egendom och ekosystem från skadliga klimatrelaterade effekter.