Järnvägsplattformar

Järnvägsplattformar är upphöjda ytor vid järnvägsstationer där passagerare kliver ombord och av tågen. De fungerar som den plats där resenärer möter tågen och där tågningsdörrarna överensstämmer med vagnarnas gångplan för att möjliggöra säker och smidig ombordstigning och avstigning.

Plattformarna finns i olika konfigurationer. Sidoplattformar ligger vid den ena sidan av spåret och betjänar ett spår, medan öplattformar ligger mellan två spår och betjänar båda sidor. På större stationer kan man även ha flera plattformar i olika höjder eller längre plattformar som kan ta emot flera vagnar samtidigt. Plattformens kant är ofta markerad med en skyddszon och, i många länder, med taktil markering för synskadade.

Säkerhet och tillgänglighet är viktiga aspekter. Plattformar utrustas ofta med belysning, sittplatser, skydd, informationstavlor och tidtabeller. Kantlinjer och taktil markering varnar för närheten till tåget. Nära plattformskanten finns vanligtvis en avståndsmarkering och ibland automatiska varningssystem. Tillgänglighet uppnås genom stegfria lösningar, ramper och hissar där så krävs, vilket gör det möjligt för personer med rullstol eller bagage att nå tågen.

Tillverkning och underhåll varierar beroende på konstruktion och plats. Plattformar byggs ofta av betong eller sten och underhålls regelbundet för att motstå väder och slitage; äldre konstruktioner byggdes ofta i trä. Järnvägsplattformar är därmed centrala för passagerartrafik och deras design påverkar säkerhet, komfort och effektivitet i tågtrafiken.