Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering, eller könsmainstreaming, är en strategi för att säkerställa att könsperspektiv och jämställdhetskonsekvenser beaktas i alla politikområden och beslutsprocesser. Målet är att jämställdheten inte hamnar i separata åtgärder utan återspeglas i planering, genomförande och uppföljning.

Det innebär systematiska processer som könsanalys, jämställdhetsbudgetering, målformulering och uppföljning. Det innefattar även åtgärder för att minska negativa effekter på jämställdheten och att resurser fördelas så att möjligheter och utfall inte ger könsrelaterade skillnader.

Genomförandet sker i planerings- och beslutsprocesser inom offentlig sektor och ofta i samarbete med arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård samt infrastruktur. Målet är inte att gynna ett kön utan att skapa lika villkor i praktiken.

Rötterna ligger i internationella och regionala reformrörelser från 1990-talet, och begreppet har blivit centralt i EU:s och Sveriges arbete med jämställdhet i politiska och ekonomiska beslut.

I Sverige används jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters planering, budget och projektutvärderingar, samt i lagstiftning och kommunalt arbete. Genom könsanalys och uppföljning försöker man mäta effekter på kvinnors och mäns vardag och möjligheter.

Utmaningar inkluderar svårighet att mäta långsiktiga effekter, organisatoriskt motstånd och behov av kapacitet och resurser för utbildning och analys.